sätta näsan i vädret

Aus Wiktionary, dem freien Wörterbuch

sätta näsan i vädret (Schwedisch)[Bearbeiten]

Redewendung[Bearbeiten]

Nebenformen:

vända näsan i vädret[1], sticka näsan i vädret, gå med näsan i vädret[2], ha näsan i vädret

Worttrennung:

sät·ta nä·san i väd·ret

Aussprache:

IPA: [`sɛ̝tːa `nɛːsan ɪ ˈvɛːdrət]
Hörbeispiele:

Bedeutungen:

[1] zu stolz sein[3]; die Nase hoch tragen[4][5][6]; hochmütig sein[7]; hochnäsig sein; wörtlich: „die Nase in das Wetter halten“

Herkunft:

Näsan → sv die „Nase“ steht in diesem Ausdruck für den ganzen Kopf. Aus der unbewussten oder bewussten Kopfhaltung kann man die Haltung, den Ausdruck ableiten. Wer zum Beispiel den Kopf hoch trägt wird als stolz und wer ihn niedrig trägt als niedergeschlagen erlebt. Sätta näsan i vädret beschreibt eine nach oben gerichtete Nase.[8] Im etymologischen Wörterbuch wird auf den deutschen Ausdruck „die nase hoch tragen“ hingewiesen.[9]

Synonyme:

[1] vara för stolt[10], vara högdragen[11], vara högfärdig

Beispiele:

[1] veraltetes Schwedisch: Settja näson i vädret, som en Tysker gris. (1730)[12]
modernes Schwedisch: Sätta näsan i vädret som en tysk gris.
Die Nase hoch tragen wie ein gebratenes Spanferkel mit Apfel in der Schnauze (ein „deutsches Schwein“).
[1] Där var en massa akademiker som satte näsan i vädret och fick mej med min bakgrund att känna mej kolossalt underlägsen.
Es waren viele Akademiker da, die die Nase hoch trugen und es schafften, dass ich mich mit meinem Hintergrund kolossal unterlegen fühlte.

Übersetzungen[Bearbeiten]

[1] Schwedischer Wikipedia-Artikel „Lista över svenska idiomatiska uttryck

Quellen:

  1. Anna Hallström, Urban Östberg: Svår svenska, Idiom och slang i urval. Stockholm, 1998, Seite 62
  2. Hans Schottmann, Rikke Petersson: Wörterbuch der schwedischen Phraseologie in Sachgruppen. LIT Verlag, Münster 2004, ISBN 3-8258-7957-7, Seite 200
  3. Übersetzung aus Norstedt (Herausgeber): Norstedts svenska ordbok. 1. Auflage. Språkdata och Norstedts Akademiska Förlag, 2003, ISBN 91-7227-407-7 "näsa", Seite 768
  4. Norstedt (Herausgeber): Norstedts stora tyska ordbok. 1. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, 2008, ISBN 978-91-7227-486-0 "väder", Seite 653
  5. Otto Hoppe, Carl Auerbach: Schwedisch-deutsches Wörterbuch. Svensk-tysk ordbok. 3.Auflage. Stockholm 1919, "näsa", Seite 230
  6. Gustaf Alfred Nyrén: Mir eller Mich?. Tyskt Konstruktions-Lexikon. Adolf Johnsons Förlag, Stockholm 1893, "Nase", Seite 132
  7. Übersetzung aus Elof Hellquist: Svensk etymologisk ordbok. 1. Auflage. C. W. K. Gleerups förlag, Berlingska boktryckeriet, Lund 1922 (digitalisiert), "näsa", Seite 535
  8. Svenska Akademiens Ordbok „näsa
  9. Elof Hellquist: Svensk etymologisk ordbok. 1. Auflage. C. W. K. Gleerups förlag, Berlingska boktryckeriet, Lund 1922 (digitalisiert), "näsa", Seite 535
  10. Norstedt (Herausgeber): Norstedts svenska ordbok. 1. Auflage. Språkdata och Norstedts Akademiska Förlag, 2003, ISBN 91-7227-407-7 "näsa", Seite 768
  11. Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket. 1. Auflage. C.W.K. Gleerups, Lund 1862–1867 (859 Seiten, Libris 261589, Faksimile 1962, Libris 31853, digitalisiert), "koget", Seite 342
  12. Zitat in Svenska Akademiens Ordbok „näsa“ von H. Ullenius: Ro under oro. Handschrift in der Skara Stiftsbibliotek. 1730