hallon

Aus Wiktionary, dem freien Wörterbuch

hallon (Schwedisch)[Bearbeiten]

Substantiv, n[Bearbeiten]

Neutrum Singular Plural
unbestimmt bestimmt unbestimmt bestimmt
Nominativ (ett) hallon hallonet hallon hallonen
Genitiv hallons hallonets hallons hallonens

Worttrennung:

hal·lon, Plural: hal·lon

Aussprache:

IPA: [ˈhalˌɔn]
Hörbeispiele: Lautsprecherbild hallon (Info)

Bedeutungen:

[1] Botanik: ein in Europa verbreiteter Halbstrauch; Himbeere
[2] die wohlschmeckende, rote Sammelsteinfrucht von [1]

Synonyme:

[1] hallonbuske

Oberbegriffe:

[1] växt
[2] frukt

Beispiele:

[1] Hallon bör man skära ned till marken.
Himbeeren sollte man bis zum Boden zurückschneiden.
[2] En kopp kaffee och en tårtbit med hallon smakar gott.
Eine Tasse Kaffee und ein Tortenstück mit Himbeeren schmeckt gut.

Charakteristische Wortkombinationen:

[1] röda, gula hallon

Wortbildungen:

hallonsaft, hallonsylt

Übersetzungen[Bearbeiten]

[1] Schwedischer Wikipedia-Artikel „hallon
[*] Svenska Akademien (Herausgeber): Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (SAOL). 13. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm 2006, ISBN 91-7227-419-0, Stichwort »hallon«, Seite 317
[1, 2] Svenska Akademiens Ordbok „hallon