banna

Aus Wiktionary, dem freien Wörterbuch

banna (Schwedisch)[Bearbeiten]

Substantiv, u[Bearbeiten]

Utrum Singular Plural
unbestimmt bestimmt unbestimmt bestimmt
Nominativ (en) banna bannan bannor bannorna
Genitiv bannas bannans bannors bannornas

Worttrennung:

ban·na, Plural: ban·nor

Aussprache:

IPA: [`banːa], Plural: [`banːɔr]
Hörbeispiele:

Bedeutungen:

[1] nur Plural: kräftige Vorwürfe, Schelte, Zurechtweisung
[2] veraltet, selten: Verbannung, Fluch

Sinnverwandte Wörter:

[1] förebråelse, kritik, skällsord, tadel
[1] bannlysning, förbannelse, förevisning, försmädelse, landsflykt

Beispiele:

[1] Poliser får bannor för överdriven nyfikenhet.[1]
Polizisten beziehen Schelte für übertriebene Neugier.
[1] Hon kastade en blick på honom och tycktes vara beredd på att ge honom bannor igen.
Sie warf einen Blick auf ihn und schien bereit, ihm weitere Vorwürfe um die Ohren zu hauen.

Charakteristische Wortkombinationen:

[1] bannor, ge någon bannor

Übersetzungen[Bearbeiten]

[1, 2] Svenska Akademiens Ordbok „banna
[1] Svenska Akademien (Herausgeber): Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (SAOL). 13. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm 2006, ISBN 91-7227-419-0, Stichwort »banna« Seite 60
[1] Norstedt (Herausgeber): Norstedts stora tyska ordbok. 1. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, 2008, ISBN 978-91-7227-486-0, Seite 34
[1] Norstedt (Herausgeber): Norstedts svenska ordbok. 1. Auflage. Språkdata och Norstedts Akademiska Förlag, 2003, ISBN 91-7227-407-7, Seite 64

Quellen:

Verb[Bearbeiten]

Wortform Passiv

Präsens bannar bannas

Präteritum bannade bannades

Supinum bannat bannats

Partizip Präsens bannande
bannandes

Partizip Perfekt bannad

Konjunktiv skulle banna skulle bannas

Imperativ banna!

Hilfsverb ha

Worttrennung:

ban·na, Präteritum: ban·na·de, Supinum: ban·nat

Aussprache:

IPA: []
Hörbeispiele:

Bedeutungen:

[1] für ein Fehlverhalten tadeln; schelten, ausschimpfen

Sinnverwandte Wörter:

[1] förebrå, klandra, kritisera, skälla på, skälla ut, tillrättavisa
[1] ge någon bannor, ge någon en knäpp på näsan, ge någon en känga, ge någon en åthutning, ge någon en näsbränna, ge någon på moppe, läsa lagen för någon, läsa lusen av någon, läxa upp någon, säga ett sannings ord till någon, ta någon i hampan, ta någon i kragen, ta någon i upptuktelse

Beispiele:

[1] Hör du? Hjalmar bannar sin dotter.
Hörst du? Hjalmar schimpft seine Tochter aus.
[1] Under en lång tid framöver bannade Nils sedan sin otur.[1]
Noch lange danach schimpfte Nils auf sein Pech.
Noch lange danach verfluchte Nils sein Pech.
[1] Hon bannades för varje småsak.
Sie wurde wegen jeder Kleinigkeit gescholten.

Charakteristische Wortkombinationen:

[1] banna någon för något

Wortbildungen:

förbanna

Übersetzungen[Bearbeiten]

[1] Svenska Akademien (Herausgeber): Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (SAOL). 13. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm 2006, ISBN 91-7227-419-0, Stichwort »banna«, Seite 60
[1] Svenska Akademiens Ordbok „banna

Quellen:

  1. Tokerier i Spårköping, Wiqvist & Wikström. Abgerufen am 25. August 2016.

banna (Sesotho)[Bearbeiten]

Deklinierte Form[Bearbeiten]

Worttrennung:

Aussprache:

IPA: [baˈn̩na]
Hörbeispiele:

Grammatische Merkmale:

  • Plural des Substantivs monna
banna ist eine flektierte Form von monna.
Alle weiteren Informationen findest du im Haupteintrag monna.
Bitte nimm Ergänzungen deshalb auch nur dort vor.