Flexion:vollbracht

Aus Wiktionary, dem freien Wörterbuch

vollbracht (Deklination) (Deutsch)[Bearbeiten]

← vollbracht

Positiv

Starke Deklination
  Singular Plural
Maskulinum Femininum Neutrum
Artikel Wortform Artikel Wortform Artikel Wortform Artikel Wortform
Nominativ
vollbrachter
vollbrachte
vollbrachtes
vollbrachte
Genitiv
vollbrachten
vollbrachter
vollbrachten
vollbrachter
Dativ
vollbrachtem
vollbrachter
vollbrachtem
vollbrachten
Akkusativ
vollbrachten
vollbrachte
vollbrachtes
vollbrachte
Schwache Deklination
Singular Plural
Maskulinum Femininum Neutrum
Artikel Wortform Artikel Wortform Artikel Wortform Artikel Wortform
Nominativ der vollbrachte die vollbrachte das vollbrachte die vollbrachten
Genitiv des vollbrachten der vollbrachten des vollbrachten der vollbrachten
Dativ dem vollbrachten der vollbrachten dem vollbrachten den vollbrachten
Akkusativ den vollbrachten die vollbrachte das vollbrachte die vollbrachten
Gemischte Deklination
Singular Plural
Maskulinum Femininum Neutrum
Artikel Wortform Artikel Wortform Artikel Wortform Artikel Wortform
Nominativ ein vollbrachter eine vollbrachte ein vollbrachtes (keine) vollbrachten
Genitiv eines vollbrachten einer vollbrachten eines vollbrachten (keiner) vollbrachten
Dativ einem vollbrachten einer vollbrachten einem vollbrachten (keinen) vollbrachten
Akkusativ einen vollbrachten eine vollbrachte ein vollbrachtes (keine) vollbrachten
Prädikativ
Singular Plural
Maskulinum Femininum Neutrum
er ist vollbracht sie ist vollbracht es ist vollbracht sie sind vollbracht